Flamenco

Rodipe

Gonzalo Montaño Peña

“Frijones”

Antonio Vargas Fernández, rrom/gitano, kotar Jerez de la Frontera (1846-1917), prindjardo sar “Frijones”, si jekh bazikani tasvir andi flamenkikano gilavipnaske keravnengi història. Xulaj kotar jekh korkorrutno musikàlo djenutnipen, si jekh kotar e godorvalendar kotar avdives djanas sar Flamènko. Jekh musìka iklili kotar varesave chalikane aj folklorikane kotora kasqe bare manusha (sar o Frijones) dine lengi murni te keren len maj rende aj dine len jekh chachutni rromani/gitanikani rang.

Portrait of the Roma singer Antonio Frijones | fotografija | 1880 - 1900 | fla_00275 Licensed by: Gonzalo Montaño Peña (reproduction) I Licensed under: Rights of Use I Provided by: Gonzalo Montaño Peña – Private Archive

O musikàlo Frijonesko djantripen sas keravni xaing e giljenge ande Soleá, Siguiriya aj Tango. Vov kerdja arketìpia save len kotor ande bazikane estruktùre kotar akala gilia.

Frijones biàndilo andi Jerez, o rromano/gitanikano gilavipnasqo andripen ando XIXto shelibershesko dopash. Uzal sas kotar i vipal familja sar aver bare manusha keravne kotar o Rromano/Gitano Gilavipen sar i Mercé La Serneta, lesqi phraluni. O Antònio parvarel pes kotar odova so shunel aj so djivel trujal leste aj djamavel jekh musikàlo noj prindjardjovel ande leske kerimàta. Palal ovèlas profesionàlo aj beshljas andi Sevìla kaj kontaktosa avere gilavnensa aj nojiesa buxljarèlas leski musìka, jekh fàkto so shaj te dikhel pes ande palutne kerimàta.

Antonio Vargas na mukhljas nisavi registràcia odoleske nashti te djanas sar gilavèlas peski musìka.

Antonio Vargas na mukhljas nisavi registràcia odoleske nashti te djanas sar gilavèlas peski musìka. Takaj so e maj bare artìstura gilaven len kotar o XXto shelibershsesko shirdipen. Akala interpretàcie umblaven palal e gilavnenge kualitèta no sare achen andre o djenutnipen so Frijònes dinja sas ki leske musìka: general, si xarne gilja bare emocionàlo dreziasa. Lende arakhas jekh karakteristikani murni mothovdi kotar duj melodikane bangimàta aj perimàta kaj si len andre sa i eksprèsia kotar akala gilja. Takaj so, vi kana si xarne, treban baro dinamìsmos aj ritmikano rajaripen te das akala melodienge lenko ekspresivikano karaktèro. Sheral ande frazienge phandimàta aj agorimàta so si kaj vazden pen.

O shunitro shaj te arakhel e miazutnimàta so isi mashkar akala aj aver gilja kotar aver gilavne adavaxtune lesa (sar odola so gilagdjas o Enrique El Mellizo ja i La Serneta, kon chaches influisarèlas e Frijoneske). Àma, akava si jekh kotor ando melodikano barvalipen kotar o rromano/gitano gilavipen so barjol pes e rangljensa so dine leske sarkon gilavne lindoj sa e kethane kotora.

Manuel Torre prindjardjas o Frijones aj sas jekh fan leske. Registrisardjas varesave chanda ando shirdipen kotar o XXto shelibersh. Akate shaj te shunas o jèkht chand kotar Solea, registrisardo ando bersh 1909:

O dùjto mashkar leske kerimàta kotar Soleá si o maj prindjardo sarendar. Achilo sar jekh referència kotar o gilavipen kotar Soleá de jerez. Dikhàsa sar djamavel pes mashkaral lesqe gilavne. Andi jèkhto registràcia, kotar o bersh 1914, Pastora Pavón gilavel xarnes aj tiknjarindoj i melòdia ke karakteristikane bangimàta.

Lako chacho phral, o Tomás Pavón triànda bersha paleder, ando bersh 1947, virkerel la buxljarindoj e frazenge aj achelindoj i melòdia. Kadial kerdjas jekh nevo modèli akaja giliake.

O trìnto chand kotar o Frijones si jekh aver emocionàlo dab. Vi si les andre o karakteristikano melodikano peripen. I Pastora Pavón, ando bersh 1933, registrisardias la dikhavindoj o xarnipen ta i emotivitèta so o xod Frijones si te mothovèlas.

O Shtàrto chand kotar Soleá, shaj te avel o palutno so kerdjas o Frijones, virlabjarel kotora kotar e anglunendar aj e avere giljendar. I Pastora Pavón registrisardjas la ando bersh 1914 aj o Mairena paleder, ando bersh 1974:

O xod Antonio Mairena phenèlas:

“Frijones sas leske jekh but shukar rang, sar jekh perfumeski pitjinjorri asavi na miazòlas khanikaske... jekh uzhi aj gudli sung savi barjolas sa e gilienge leski sungasa”.

Shaj te dikhes akava ando lesko chand kotar Sigiriya asvi nane aver desar jekh nakhavipen kotar o Jerezikano gilavipen kotar o Paco la Luz. Gilavel o Ramón Medrano ando bersh 1971:

Lipalchande, vi kerel lesko xodutno virkeripen ando gilavipen kotar Tangos, dindoj les jekh mashkarutno rìtmos mashkar i musìka kotar Tientos aj kotar Tangos. Vi akate zorales dikhas leski djenutni idiosinkràsia:

Akava chand nakhèla e arxivoske duj bare manushensa kotar o Flamènko savaxtestar: i La Niña de los Peines ta o Antonio Mairena.

E denimàta so andjas o Antonio Vargas “Frijones” e Flamenkoske si jekh vasno kotor ande bàza akaja musìkatar. Esenciàlone kotora ando djamavipen akaja artjatar aj jekh zumavipen kotar o musikàlo barvalipen e rromani/gitanikani kulturatar (rromanipnastar) ando Flamènko.

Rights held by: Gonzalo Montaño Peña (text) — Nicolás Jiménez González (translation) | Licensed by: Gonzalo Montaño Peña (text) — Nicolás Jiménez González (translation) | Licensed under: CC-BY-NC 3.0 Germany | Provided by: RomArchive