Flamenco

Rodipe

Dorantes

David Peña “Dorantes”: Djanavav man, miro dikhipen

Javier Caró (2) | Dorantes | fotografija | 2016 | fla_00263 Rights held by: Javier Caró I Licensed by: David Peña Dorantes I Licensed under: CC-BY-NC-ND 4.0 International I Provided by: David Peña Dorantes

Djanavav man. Akharen man David Peña “Dorantes”, miro artistikano anav, biandjom andi Lebrija (Lebrìxa), provinciate kotar Sevìla, som pianìsta aj kompozitòro, shaj te mothovel pe mande, pianìsta aj kompozitòro kotar Flamènko no buteder kamav te isi mande jekh maj sundalutni tordin pi miri musikàlo buti vi kana djanav so o flamènko si ando miro rat aj andre miri godi aj miro ileste.

Biandjom andre jekh famìlia (Los Peñas aj Los Perrate) so kerdjas aj dinjas evolùcia akaja musikake thaj kon sas mashkar e maj vastneder andi Flamenkoski història andi Andalùzia.

O Flamènko sas nakhavdo savaxt oralikanes, morthi morthjasa, ilo ilesa, djivipen djivipnasa, phurendar e ternenge.

Si amaro komunikaciako chand, respas ando vipal nivèli ke i khetani chib e vakerde lavensa. O labno maskharal savestar ekspresisaras amenge, si maj buteder desar jekh musìka aj amare kidimàta buteder desar jekh barodives, si maj feder sar kana andi khangeri den tuke i komùnia.

Baxtalo palmukhlindo kotar akaja musìka, hatjardjom savaxtes so kerèla man verver kotar e aver sundalutne kompozitorùria aj pianistùria, so dèla mange o shajutnipen te avav jekh xodutni chib, jekh basaduni estetìka murnidini ogjate, o shajnipen te improvisisarel kotar aver dikhipen, jekh chand te xatjarav e basha, jekh chand te khelav lensa aj milja ta milja aver chomunja... save kideren miri godjate aj miro ileste te irinen pen butivar sar jekh volkàno phares te razel les.

Vi djanàvasas so miro uzalutno sikljaripen musaj te pièlas ande bashalnenqe vasta kotar aver disziplìna sar I klasikani musìka. Late sikljom aj buxljardjom mire djantrimàta pi harmònia, kompozìcia aj vi ljom I pianistikani texnìka te shaj te mothovav miri buti e buxlipnasa so trebal manqe sosqe ando Flamènko, o piano nane jekh acharutno bashando aj nane chaches xainga kaj te piav te chaljarav miro kamipen. I sundalutni musikàlo gramàtika ta i sakodivesutni buti ko djenutno federjaripen musaj te avel jekh res savaxt ko djamavipen e varesavi musikàlo kulturatar.

Adala duj muja keren chaches miri identitèta.

Avav palem ki miri avtodefinìcia: som Musìko.

Si o Flamènko kotar miro kher, jekh barvalo Flamenko, pherdo shukatar aj so nashel kotar e prakamimàta, jekh musìka gudli aj jekhvaxte ushlo-gudlo, jekh melanxolikani eksprèsia, elegànto, loshali aj odobor baxtali sar odobor dukhandi Rromnǎ, brakhindoj savaxt e basha ke na phagen I kovlipnaski estetìka. Sheralo brakhipen sas dine savaxt amare phurendar te nakhaven amenge, buteder desar lavensa, lenge tordinjasa anglal o djivipen aj ando lengo sakodivesutno tradipen, so I elegànza ando àrtja numaj ondjol kana si elegànza ando djivipen. Jekh missal kotar akava sikljaripen si o keripen kotar tikne kodùrja te definisarel varekaske so ande varesave kidimàta na djanen te haljoven akala chanda te avas khetanes, sar e “insonrribles” [Rinchibiarneski nota: akava lav nane espanikanes, si jekh kreàcia peski familiatar.] jekh lav so amen phenas te sikavas jekh bisombarshardi tordin, kasqe si avrial kotar o sombeshipnasko rìtmos.

Mashkaral e musikate ròdas o thavdipen, plachal amenge te mukhas amen te o momènto ingjarel amen, djandoj ta zakerindoj te avàsa ke prashukar momèntura save zorjaren amari identitèta sar Rroma/Gitànura. Pachav so odoleske odobor brakhas odola momèntura familiate aj na kamas odova so si zorjardo, si sar jekh fùga kotar o Bach àma amen khelas e ritmòsa, vi e djivipnasko ritmòsa vi e musikako ritmòsa, ande kovle kontrapuntùrja save keren chache momèntura kaj pukavas andrutnes aj aresas ke iljarimàta kaj seravas e averenge, savaxt, aj me phenkerav, vazdindoj i elegànza aj o gudlipen.

Nasti ovèla, odoleske, aver chande, o Flamènko si jekh djivipnasko tordin, jekh chand te xacharel.

Sòfora so me kerav brekh ki kompozìcia na numaj ròdav jekh bashando rend no ròdav o chachipen kotar miri identitèta e ekspresiàsa aj e estetikàsa save definisaren e koordenàturja kotar miro kèndro aj miro kataipen, kotar miro rat aj miro djenutnipen, kotar mire serimàta aj mire chachimàta. So i nakri e karfineski ovèla o dikjarni e kataipnaske aj na e bare barra. So miri musìka xacharel pes sar jekh palmukhlipnasko archìvo kaske avèla palal amenge.

Historiàte, o Flamènko savaxt akhardjàs e bashalnenge kotar aver estìlura. Misalake, o Falla, o Albéniz, o Granados, o Turina..., von arakhènas ando Flamènko jekh xaing kaj pien aj kaj barbaljaren penge butja aj kadial aresènas te dènas jekh xodutni identitèta aj dòsta verver kotar aver musikàlo thavdimàta ande aver Evropake thana, kerindoj kadial jekh themutni murni.

Zumavdjan, varvar baxtales aj varvar bibaxtales, te pashanel penge musìke ki eksprèsia, ki estetìka, ke chanda te bazharel e melòdje e ritmòsa hamisarde kotar o Flamènko. Von sas nerne kotar I zo raj kotar o barvalipen e Flamenkostar, von djanènas o chachipen garvdo palal jekh verver sonoritèta, mandaj ta kultùra save aven e phuvjatar, kotar i darrin aj na kotar bixor rranika.

Aver rigate, o eskenikano Flamènko si te ulavas les e familjako Falmenkostar. Avdives, o Flamènko, sar jekh espektàkulos, si les baro nivèli vi ande interprèturja vi ande kompozitòrurja so mukhel les te somdjivel aver musikensa ande but pativale eskène aj thana.

O Shajnipen aj o komunikaciako lokhipen pashande thana save si durutne andi distànza, kerdjas so akaja musìka putarel pes averenge chanda aj estetìke, xudindoj kadial jekh musikàlo reslipen prabaro savipnasa sar o Jazz ja i Klàsikani, no brakhindoj o tatipen kotar o uzhipen, I eksprèsia, ta I intùcia rajarindoj ko akademikano godjipen. Akana si astarindoj pes jekh kataipen dòsta interesànto kotar e duj muja so me elpidav na te xasarel pes aj kramavel djamavindoj pes sosqe del les o ververipen.

Rights held by: David Peña Dorantes (text) — Nicolás Jiménez González (translation) | Licensed by: David Peña Dorantes (text) — Nicolás Jiménez González (translation) | Licensed under: CC-BY-NC-ND 4.0 International | Provided by: RomArchive