Flamenco

Rodipe

Pedro Peña

Juan Peña “El Lebrijano”: O kàko Juan

Miri familjate, o puchljaripen vasho djantripen thaj te zumavas te hakjaras so ondjol trujal amende nane nevo. Kodo avel amenge amare phurendar.

Mamuj so atòska savorre pachènas so mushaj te kerene, vi mamuj so pachènas but mashkar lendar, von zordinde pes te ròden e trebutne labne te lokhjaren o intelektuàlo barjopen kotar e neve generàcie, te djangaven o lachjaripnasko ogi ta te keren amenge te pachas so so baxtagor vi sas shajutno amende. No, savaxt, ashal o jadjur, i buti aj o djantripen soske o baxt korkorri si i averenge buti, nane amari. Von keren sar chachutne anglodikhintre ande vaxta kana sas baro pharipen savorrenge, ando amaro suro dujvar phareder ashal e purane anglipachamàta so dulmut maren amen numaj sostar amen sam kon sam.

Sar sa e chave kotar miro vaxt, barjom mashkar i skòla, e ulichake khelimàta, e superhéruria (pramursha) aj e kale-parneske fìlmura kotar TVE [Rinchibjarneski nòta: TVE si i espanikani themutni televìsia]. Àma i musìka, aver sar ondjòlas ande mire skolake aj khelipnaske dostinenge khera, sas jekh sadajekhutni buti, respas jekh obsèsia, ando miro familjako trujalipen.

Miro Dad, o Pedro Peña Fernández, haljarel but shukar sa akava ando lesko ensàjos “Los Gitanos Flamencos” (E Flamenkikane Rroma/Gitànura), buteder djantrenge si i Flamenkoski bìblja.

Vov, kon kerèlas buti sar themutno skolako sikljarno, shajutnes jekh mashkar e anglune Rroma/gitano kotar amaro them te lel jekh universitatesko gràdo, plachjarèlas amenge, mire phralenge aj mange, sarkon teharinja jekh ververipnasa kotar pragudle musìke anglal te djal ki skòla. Butivar djangavèlas amenge lensa. O Beethoven, o Juan Talega, i Lole ta o Manuel, o Albinoni, e Smash, e Triana, o Diego del Gastor, miri phuri daj i “La Perrata”, i Oum Kalsoum, o Antonio Mairena aj but aver artìsturja kotar verver chanda, alosarde lachegundjesa aj bare brigasa te na polucisarel amare sanikane aj chavrikane kana. Kadial, o xachjaripnasko bazhin so dènas amenge sarkor teharinja xànri palal te djangadjam kerèlas amenge te xachardjam ando jekh but speciàlo chand sa so o odova dives ka del amenge.

Jekh dumutani tradìcia so kerel amenge te xacharel zorales aj verver o khetanipen mashkar e manusha si si ando amaro etnikano grùpo.

No uzal te avel jekh prakamipen, miri familjate isi trual i mùsika jekh litùrgia – sheral e Flamenkosa – so djal pirdal o acharutno koncèpto, thanjarindoj la sar sherutno komunikaciako jacho aj savestar sevel amen vi te mothovas e baxta vi e dukha. Jekh dumutani tradìcia so kerel amenge te xacharel zorales aj verver o khetanipen mashkar e manusha si si ando amaro etnikano grùpo, vi te na avel andi vipal linàge (familjako satar) vaj komàrka (themesko kotor).

Amare kidimàta sas, aj si, musikàlo show kotar o maj uceder nivèli. Seravav so, kana sàmas savorre khetane ashal varesave celebràcia, nichòlas amenqe vaxt te putras o musikengo kristar aj shirdjàsas te rendaras, natural, sar te ovèlas jekh skèna, te lokhjaras e performàncie vi kotar gilavipen ja khelipen vaj guitarako bashalipen. Jekhal aj maj pramishto harmònia lèlas o than savorrenge: e chave, e phure, kon gilavèlas ja khelèlas, kon bashavèlas pi gitàra ja demavènas vastensa vi kon sades shunèlas. Na savorre sas akhardine. Mushaj te djanen sar te inkerdjol aj te si te den jekh bari pativ amare butiake.

Nashti te seravav o chachano vaxt, shaj te na avèlas atòska bari godji, kana andi varesavi odola kidimàta maladiljom jekh manush so akharèlas mandar zorales te dav les sàma. Akava manush vazdarèlas pes savorrendar. Sas les jekh chudavni àura aj leski misùra nashti te avel bixatardjover khanikaske, ja numal odova ondiljas mange aj kamèlas te maras godji so vi sas savorrenge. Atòska vi me ni djanàvas o chachano ratipen amaro.

Akava jakharno manush, kasko seravav savaxt kamistaluno aj asando, gilavèlas, bashavèlas pi gitàra aj khelèlas ando jekh verver aj loshalo chand. Sas leske jekh cirdarno djenutnipen aj lokhes tordjarel pes ando biavesko protagonìsta. Chaches, akava misura lestar sas primisardi savorrestar.

Kotar miri chavrikani godji, lesko shundipen kerdjas mange te dikhav les sar jekh kham trujal kaske e aver bondjaràsas sar planète biachardjoveres dudarde kotar lesko celikano dud...

Urjavdo elegànto aj nevikano gadipnasa savo vazdèlas leske bipachardjover bodle jakha, akava manushorro, savo chaches nas jekh ucho aj zoralo manush, tradèlas pes social jekhe shukasa aj chachipnasa pranaturàlo. Leski misùra sas respas barikani, sar kon djanel so si azbando kotar o Devlesko vast aj hakjarel pes xodpativalo ashal lesko zordipen, lesko djantripen aj lesko phirnipen so dènas leske jekh sociàlo status opral e averenge, opral leske dushmànura, opral peske manusha aj opral peske pashutne kotar o gav.

Akava tikno baro manush, kon asharèlas man odobor xatjaripen, sas miro kàko, o gilavno Juan Peña “Lebrijano”, miro dadesko phral aj kasa, sar nakhljas o vaxt, aresljom te xatjarav man but pashe vi andi musìka vi ando djivipen. Kana avèlas khere, mashkar leske butivar dromarimàta, sas amende bari baxt. Cirra bersha paleder, aj na djanas sar, e aver djenenge leske manusha ovasas o phral, i daj, o phraluno ja o nepòto kotar vov, kotar o Juan “O Baro” sar sas anavjardo kotar jekh mashkar e maj pativale flamenkològura aj kritikòrura okova vaxtendar, o Jose Antonio Blázquez.

Kotar miri chavrikani godji, lesko shundipen kerdjas mange te dikhav les sar jekh kham trujal kaske e aver bondjaràsas sar planète biachardjoveres dudarde kotar lesko celikano dud, hatjarindoj amen vi dikhle aj kamle ashal o sado fàkto so amen sas andi leski famìlja, takaj, normal, andi aver propòrcia.

Varekana, akava andalucikano Melquiades kidindjàsas amenge, vi e chavenge vi e phurenge, andi lesko khereski bari sàla anglal o maj feder hi-fi okonatar te sikavel amenge e somnalimàta ande kotar Madrid. Sar mothovdjom angleder, o prakamipen e musikake miri familjate savaxt nakhljas pirdal e normalitètastar -vi e ortodoksiatar- no, vi kadial, e chudavne aj baxtale muja mashkar e phurende sas korkores jekh spektàkulos, aj nas tikno.

E registràcia kotar o kàko Juan sas chachutne butja piperosarde kotar e fededer aj neveder kotora e vaxtetar. Kotar jekh orchestàcia kotar Sigirìdja kotar o maèstro Torregrosa, dji ke gitàre kotar o Niño Ricardo ta o Paco de Lucía, vaj kotar o Manolo Sanlúcar, ja kotar miro dad o Pedro Peña, vaj kotar o Enrique de Melchor ja o Paco Cepero, e kìrlurja kotar i Rocío Jurado, i María Jiménez, jekh pevitrjengo kòro ja i Orquesta Andalusí kotar Tànger. E chuda na achavènas. O sundal kramavèlas pesko drom àma vov sas lesko xodutno aj kanch vi khonik achavènas les.

Atòska, numal varesavo strategikano eksperimènto kotar varesavi diskografikani fìrma, o koncèpto vashi flamenkikani buti nas resljover sa e gilavnenge. Thaj vov, kon nas leske kanch normàlo, arakhljas so okotar shaj te djamavel pes vi artistikanes vi intelektual.

Àba phendjom so o trebupnipen te djives somogjardes tire vaxtesa sas phando but angleder miri manushenge, no leste unisardènas sa e artistikane shajutne moldaja; lesko biacharutno sungljaripen, lesko jadjuripnasko shajnipen, lesko biachavdipen, lesko tromapen, aj, sar na, jekh kirlo aj jekh djantripen sumnalo so dindjas les o Devel kana biandjol.

Lesko jèkhto baro dìsko sas “De Sevilla a Cádiz (Kotar Sevìla dji ko Kàdiz)” e gitarensa kotar o Niño Ricardo aj o Paco de Lucía jèkhto var khetanes. Ando akava “bazikano” dìsko kotar gilavipen aj gitàra, o kàko Juan, kon atòska sas respas jekh chavorro, chuvdjas sa leske djantrimàta gilavindoj sar jekh maèstro e maj pativale gilavimàta kotar o krisinalo andalucikano-gitanikano repertòrios. O jalipen kotar lesko kirlo aj leski koncepcia kotar o rìtmos thanjarèlas les but sigo ando interesesko kendro kotar sa i aficion [Rinchibjarneski nòta: o especifikano publìko e Flamencosk]. Butivar, godjarav so vov dindja odobor andi akaja buti, ke, kana agordjas, xatardjas odobor chuchipen so virgodjmarel serioz savo musaj te avel leski avindi padmad. Odoja butjate mekhèlas jekh chachikano lil, sumnakune patranesa, kaj mothovèlas kon sas aj kotar avèlas no pànda sas leste but puchimàta te anglìdel aj djanèlas so adava numaj shaj te avèlas o shirdipen kotar jekh lungo drom vàdje te dushljarel.

Te na bistrel o krisinalo gilavipen, odova kotar lesko palmukhlipen, imediat shirdjas jekh nevo avangardìsmosko phiripen dromende savenge khonik na arakhljas angleder. Àba na bashal leske te gilavel, sar kerdjas ando “De Sevilla a Cádiz”, fededer desar e maj buteder aver gilavne no lesko bisustalo aj prakamado djenipen nivaxt mukhèlas les te achjol pe kado vi nas moshalo manush.

Okonatar dji ko leske divesengo agor djivas savaxt ando jekh sadajekhutno rodipen, tromanipnasa kotar kon djanel pes prabasando vi ando ander vi ande shajnimàta, te na grìzhisarel pes vasha so aver manusha godjaren.

Jekh var, kana sas korkore pashpashe, pochorjal phendjas mange: “Chavea, me gilavdjom feder desar o flamenkosko arakhno”. Odobor chachipen sas leske...

“Chavea, me gilavdjom feder desar o flamenkosko arakhno.”

Kadial biandilo jekh butjako kram, lindoj o lav “buti” ando lesko buxleder mandaj, savo nijekh aver gilavno kerdjas dji avdives: “La palabra de Dios a un Gitano” (O Devlesko lav jekhe Gitanoske), “Persecución” (Nashljaripen), “Ven y sígueme” (Av aj dja palal mange)", “Encuentro” (Maladipen), “Tierra” (Phuv), “Casablanca” (Kasablànka), “Cuando Lebrijano canta se moja el agua” (Kana o Lebrijano gilavel o pani kingjarel pes), aj mashkar jekh aj aver, te citjol e radikaloneder fundamentalismoske muja save savaxt kamènas te kushen les te aven shunde, dèlas amenge varvar jekh dìsko maj tradicionàlo. Na e khancheske, leski diskogràfia kiderel buteder desar triànda butja.

Djanglo si kotar sa lacho aficionàdo so lesko shirdipen nas sar gilavno no sar gitarìsta te nakhavel o gilavipen, thaj leski profesionàlo buti sar gilavno avili sural aj na sar jekh gindisardi decìsia. Akala biografikane data, vipal leski relàcia akala manushensa sar, mishalake, i Pastora Pavón “La Niña de los Peines”, o Antonio Mairena, o Gades ta o Caracol, si maj prindjarde aj si lache line kotar ekspertikane djantre kotar lesko artistikano drom aj kotar i generàlo flamenkoski història. So chaches pachav si vasno kotar akava baxtali anekdòta si sar influisardjas leski tang relàcia e gitarasa ando lesko artistikano drom.

O kàko Juan, takaj na chandjas sar te drabarel i mùsika -naj les solfejoske djantrimàta- vi nas jekh virtuòso e gitarasa, djanèlas mishto i gitàra aj xatjarèlas jekh baro kamipen te djanel sa e harmonikane shajutnimàta. Vov numaj trebal jekh gitàra pashe leste te putarel peski kreativitèta. I gitàra dèlas leske o shajutnipen te kerel buti korkorres khere te na mushaj te lel varekon so adjutisarèlas les, baxtales ja bibaxtales, te ròdel jekh nevi kreàcia ja interpretàcia. Atòska, odova nas butvarno mashkar e gilavne aj kodo si, mange, vareso so nas dino o vasnipen so chaches si les.

Mukhindor rigate lesko prakamipen aj lesko baro gilavipnasko djantripen, bi leske gitarake djantrimàta aj bi lesko gitarako adjutipnasa lesko muj sar rodljarno aj kreatòro na avèlas barabar. Laches vaj nasul, i gitàra sas leski maj kamli amalin ando lesko korkorripen, kana disjol, e djenutne baxtagorenge vi e bibaxtagorenge.

Te na kerav komparàcia, te si te dav e anava kotar e trin gilavne maj influisarne kotar leski generàcia (o Camarón, o Enrique Morente aj o Lebrijano) arakhàva jekh saranipen mashkar lende: sol trin djene bashalènas pi gitàra. Na phenav so adava sas sherutno no sas vastno. O angleder aj o paleder so von sikavden, sarkon ando pesko chand, pànda si zorno.

Aver somthan kotar o kàko savo shaj te zumavdjom ande bigindjover vara sas lesko shajpen te lel i rendutni eskenikani tordjin, adaptisarindoj pes, bi dikhljover zoriasa, sarkaske situàcia ja ondimàta. Vipal somtheràsas skèna nevikane manushensa sar i “La Orquesta Andalusí de Tanger”, o J. Manuel Serrat, i Luz Casal, o L. Eduardo Aute ja e U2, sar o averdives dàsas jekh tradicionàlo recitàlo andi Peña Flamenca [Rinchibjarneski nòta: jekh than te dikhel aj te shunel numaj flamènko] “El Taranto” kotar Almería.

Vov, kon sas godjate pesko godorvalipen varekaj te avèlas, lèlas peske vipal e teknikane ja e artistikane kotora. Kodo vi sas varesavo biacharutno mashkar e flamenkikane artisturende andi leski generàcia, mothovèlas so sikljol les kotar o Antonio Gades. Aj me sikljom lestar.

Aver somthan kotar o kàko savo shaj te zumavdjom ande bigindjover vara sas lesko shajpen te lel i rendutni eskenikani tordjin, adaptisarindoj pes, bi dikhljover zoriasa, sarkaske situàcia ja ondimàta. Vipal somtheràsas skèna nevikane manushensa sar i “La Orquesta Andalusí de Tanger”, o J. Manuel Serrat, i Luz Casal, o L. Eduardo Aute ja e U2, sar o averdives dàsas jekh tradicionàlo recitàlo andi Peña Flamenca4 “El Taranto” kotar Almería.

Sar gitarìsta, ande buteder desar triànda bersha somtherindoj skèna khetanes lesa, sikljom kotar sar te ikljol ki jekh skèna dji ko sar rajarel e citjomàta vaj te dav o solaxano andredipen so trebal jekh gilivipen kotar solea ja sigirìja. Chachipnasa, te na xoxavel e publikoske. O maj vasno sas vov, aj so ondiljas amende kana butjaràsas. E vaxtesa aresljom te xatardjom so amaro andrutno kompas biljol ando jekhorro rìtmos. So amen shaj te buxljaras, te xarnjaras, te uchjaras o rìtmos ta i manglin, dindoj jekhorro djivipen sarkon butipnaske, te na xasaras ni te palnaturisaras o chachutno ogi kotar o gilavipen.

Ando respas kotar o lesko djivipnasko agor ondiljas varesavo bipachjover savestar vi vov nas djanglo dji te mothovdjom les leske. Rodindoj varesavo lokhjaripen te gilavel -normal leske fisikane shajmàta nas vipal desar kana vov sas terno-, anglal te ikjol ki skèna mangèlas mandar savaxt te teljaravas xànri i gitaraki afinàcia. Me keràvas kodo sural -sas mange jekh digitàlo tùner aj jekh kujarno-, shunindoj aj sar shunavàs lesko kirlo kana keràsas o bashipnasko zumavipen. Kana agòrdasas, nivaxt mothovèlas khanch pe kado, odova shandjarèlas man soske o godorvalipen sas baro aj hatjarèlas so miri decìsia sas lachi. Kadial varesave divesa teljaràvas buteder i afinàcia aj aver divesa xanreder sar miri godji.

Palal varesave bersha kerindoj akava praktìka, jekh rat, kana agordinjam, puchljas man: “Chavea, saveske afinaciasa gilavdjom avdives? Kamav te seraves la savaxt. Xatardjom man but shukar lasa aj na kamav te pharuves la nivaxt”. No miro chudaipen avilo kana dikhljardjom miri gitaraki afinàcia adadives: i gitàra sas chachanes afinisardi ando 432, i chachutni sundalutni afinàcia. Phenen so i Phuvjaki rotàcia kerel 432 izdranja jekhe sekundatar thaj ke dji ko Dùjto Lumjako Maripen i afinàcia savaxt sas odoja aj na 440 sar e nazìstura imposisarde aj institucionalisarde te paruven i naturàlo harmònia e chumunjendar.

Akaja anekdòta sas jekh pròba maj buteder kotar lesko biachavdo rodipen te arakhel o djivipnasko prashukaripen aj kotar sar vov na beshèlas avrikano e khanchestar so sas trujal leste. Me djivdjom la e pachapnasa so sas varesavo somnalo. Jekh premonìcia. Jekh baxtalo somtruj so arakhdjam khetanes kana o agor kotar leske divesa pashavèlas.

Sar sa e djantre, miro kàko sas jekh but zoralo djenipen, aj e maj buteder desar triànda bersha kotar miro profesionàlo djivipen lesa mukhle hadinja mande. Sas jekh manush buxle ilesko aj nivaxt nichjol mange i losh lestar. Takaj amen sas verver, o kamipen ta i pativ savaxt sas opral sa. Miro axtondipen leske, sar nashti avel aver chandeske, savaxt gelo anglal aj nivaxt palal. No djanav ovèlas mutuàlo aj vi vov axtondinjas mange. Kodo barikanjarel man sar artìsta, sar bashalno aj sar manush.

Takaj sas jekh sundalutno manush, lesko anipen ando kulturàlo aj sociàlo brakhipen kotar leske manushenge na arakhel jekh barbar ando nisavo aver flamenkikano artìsta kotar leski ètnia. E diskosa “Persecución”, savi amborim si leski buti maj simbolikani andi akaja avlin àma nane jekhorri, “Lebrijano” dindjas pativ andi Espànja e Rromano Themeski Historiakere. Thaj lesko artistikano anavesa, savo seravel lesko biandipnasko gav, dindjas pativ sa leske somgavutne.

O vaxt varesavo dives, kana nakhéna e xoxavne modùra aj shandjaren pen e bikoncienciasa andrutne prakamimàta, ka kerel thamipen kana dikhel palal aj dikhljarel serioz i trascendència, o xoripen aj o avangardìsmos kotar o Juan Peña “Lebrijano” ski buti, miro kakoski butjake.

Rights held by: Pedro María Peña (text) — Nicolás Jiménez González (translation) | Licensed by: Pedro María Peña (text) — Nicolás Jiménez González (translation) | Licensed under: CC-BY-NC-ND 4.0 International | Provided by: RomArchive