O dàndi ando Flamènko si les pesko anav: “Porrina de Badajoz (Porrina kotar Badajoz)”. Akava rrom/gitano ekstremadurikano sas les o suno te kerel lesko xodutno marketing; o godjaveripen te kerel pes jekh djenutno aj ververutno dikhjopen: savaxt bruzjarde-balengo, tamli khameski jakhvalinjasa, bigradensa aj prabari (sar vov phendjas, te “dikhav so me kamav”); prauzhe uravimàta aj gada ande chudavne ranga; aj, savaxt, jekh shukar luludji, jekh lolo chandro (Rinchibiarneski nòta: Dianthus caryophyllus), andi zubuneski korr. Jekh angluno manush andi tasviriaki civilizàcia.

O José Salazar Molina “Porrina de Badajoz”, biandiljas ando lipardo ekstremadurikano fòros o 13to e Januarako e bersheske 1924 (kana ovèlas artìsta, ashal e superstìcie (Rinchibiarneski nòta: ando espanikano godjipen, o gin 13 si bibaxtalo.) paruvdjas o dives 13to ko 6to). Barilo ando jekh familiako kher kaj o gilavipen aj o khelipen sas o sakodivesutno trujalipen. “Mushaj te putaras e khereske udara e gilavipnaske ashal jekh rasteski doti”, acharèlas te phenel les leski daj i Ana Molina; biacharutni gitarìsta, takaj nivaxt bashaldjas profesional.

E birtùrja aj e kafetèria kotar Badajoz sas e anglune skèna e chaveske “Porrina”, kaske i phendli sas leske garavdo jekh opralutno than mashkar e anglune manusha okonatar. Numaj sas te sikavel leske shajnimàta ando jekh dikhljover than; Adava momènto avilo kana sar akhardo kotar o but shundo Rafael Farina (Rinchibiarneski nòta: Rafael Antonio Salazar Motos (Martinamor, Salamanca, 2to e Zhulajesko e bersheske 1923-Madrid, 21to e Novembrako e bersheske 1995), rrom/gitano, gilavno but kamlo mashkar e Rromende.) kàste paruvel pes leske (sostar nasvalipen) ando Teatro Pavón kotar Madrid.

Shaj te phenas so avilo, gilavdjas aj chudavdjas. O Baro Fòros sas -vi akana si-o porizen kaj chachjaren e artistonge. Te kamèsas te les baxtagor ando flamenkikano sundal, atòska si te gines tusa o lacho krisipen kotar Madrid aj Porrina nakhljas o dikhljaripen cum laudesa. Mandavèlas nevi aj jali balval. Arakhilas e publikoske neve chanda save, lestar, sas len avindipnasqo anavjaripen: “cantes canasteros (Sevliarenke gilja)”; Jaleo, Fandango aj Tango gilavde aver ritmosa verver kotar sas angleder shunde. Varesave bashimàta so àba si jekh skòla andi flamenkikani musìka thaj so adava rrom/gitano ekstremadurikano lelas peste o godorvalipen sar jekh ambasatòri kotar e terne gilavne kotar leski phuv, djanavindoj len ande madridikane djurnalenge berne (i La Marelu, o Ramón El Portugués, o grùpo Los Chichos, o Guadiana, o djuvlikano grùpo Azúcar Moreno thaj buteder aver).

Sar savorre flamenkikano so aresel ko Madrid, Porrina geljas ande sa verver avlinja so dèlas o trujalipen: teàtre, tablao, venta (Rinchibiarneski nòta: Vènta si jekh restorànti thanjardo avri e forostar savi kerel buti acharal ratjate aj kaj shaj te xas, te pias, te shunas te gilaven aj te bashaven vi te dikhas te khelen. ), xodutne biava thaj kòla. Barabare, thanjarel lesko generàlo logòri ando akava fòros so àba ovèlas leski dujto phuvjorri. I angluni, savaxt ando lesko ilo, sas Badajoz.

Akanatar, lesko anav ikljol ande maj vasne kumpànja aj ande espektakuloske plakàtia. O Flamènko djivèlas jekh nevo vaxt so nakhel ki història kotar akava artja sar o vaxt kotar i “Flamenkikani Opèra”, kaj o Porrina mekel leske hadiña bipuchipnasqe. Ovèlas jekh mashkar e shtar thagara (o Pepe Marchena, o Antonio Molina ta o Juanito Valderrama, sas e aver thagara).

Shukar aj gudle kirle, e fandangosa sar i bareder chexrain ando repertòrio. Espànja sas ando palmaripnasko vaxt kaj sas bari bokh aj jasin savorrenge, atòska e espanikane manusha treban te aven losharde kotar o sarkondivesutno pharipen e loshale, asavne aj shukar espektakulonsa; phares pochen jekh Soleá ja jekh Seguiriya gilavdi phagle kirlensa aj dukhavne bashimàta.

Sas o lacho trujalipen so kamel pes e especifikane kondìcie kotar Porrina kon djandjas te hatiardjas laches, inkalindoj bare love. Àma, leske, o love naj les moldaj peste: “o love numaj sevel te xarel les”, achardèlas te phenel: nivaxt dindjas vasnipen e lovenge aj sar inkalèlas les, kadial xarèlas, buxle ilesa, lesqe familiasa aj amalensa.

Biachavde biaveske ratja, vi pokindo ja pokindoj lestar, kerènas len jekh xev ando lesko sastipen dji te aresel ko jekh cirhòzia (kalindjesko/kalo bukesko nasvalipen) so tradèlas les ko meripen kana sas numaj 53bershengo. Ondilo ando Madrid, o 18to e februarako e bersheske 1977.
Lesko biandipnasko Badajoz, agoral -sostar odova paramìsa kotar o profèta aj leski phuv- dindjas les sa e pativja aj prindjardjas les sar o maj vasno flamenkikano artìsta kotar Ekstremadùra.

Lesko biogràfos, o Francisco Zambrano Vázquez sinordjas les sar “jekh mesto godjarno, jekh emocionàlo anarkìsta, biskolako, djantro bipustikensa aj jekh dàndi ando them kotar o balevas ta i zili”. Chache deskrìpcie; takaj vov xarnjarel len, barikanipnasa, ko tèksto so si lekhlo andi leski eskultùra, thanjardi ando pero kaj biandiljas aj kaj avèlas gilavno: “Rrom/Gitano aj kotar Badajoz”.