“Beśav k-i ulica kaj les libertacie. Thaj gasavi sas te ovel. Miro ‘gi. Miro Leitmotif.”

I Norica Costache biandili and-o Bukureśto thaj barili and-i Glina, Źudec Ilfov, and-o vaxt e komunizmesqo. I Nora isi i terneder katar śov phrala aj phenǎ thaj korkorri oj si ʒuvli. “Amaro ćhavoripen, naśtin te phenav miro odolesqe so sinam sas but paśe, sine pherdo muzika”. E Noraqe phrala siklile i klasiko muzika thaj baśaven i klarineta, i violina thaj o piano. Sine len krigar jekh sala vaś-i muzika and-o kher. Laqo dad, laqi daj vazdine sas akia sala and-i phuv e familiaqi. E Noraqo dad sine lautari; sas li duj but butǎ, jekh sar baśavel sas fizarmonika/akordeoni, thaj siklǎrel sas i muzika disǎraça, aj aratǎθe kerel sas buti k-o hotili k-o udar, sar udarno. E Noraqi daj avel sas katar-i familia katar-i maśkarutni burźuazia thaj sas la laćhi edukacia; laqo dad kerel sas buti and-o lokalo raipen. I Norika liparel so lekhavel sas but śuźes vasteça madikh so sar ćhuridino and-o maripen thaj jekh naj laqo aćhilo sas bi tragano. Vi sol duj papuvǎ sine veteranǎ kotar-o angluno Sasudarutno Maripen. And-o dujto Sasudarutno Maripen laqo papu katar-i daj dias vast kaj te na oven Rroma ligarde zorǎça and-i Transnistria.

I Norica siklili and-i uprutni śkola and-i universiteta “Iulia Hasdeu” historia thaj filologia and-o vaxt e Ćeaśuskusqo. “I śkola sas but paśe pal amaro kher. Śaj te uklǒvav sas upri bar thaj te nakhav xarnes ʒi k-i śkola. Sas amen maśkar-o laćhedera siklǎrne odothe odolesqe so siklile sas avrial. O śerutno pinʒarel sas miri familia thaj tromavel sas man. Miri familia akharel sas man ‘aktora’. Me labǎrav sas mi godǐ k-o than e muzikaqo te ovav i laćheder”. Sar ternni ćhaj i Nora na kamel sas te avel Rromni odolesqe so laqi familia sas integruime maśkar gaʒenθe.

Na but anglal-i 8-to klasa, e Noraqo dad mulo. Sine la idea kaj te siklǒl filologia thaj te kerel ekzamino e ćhibǎqo and-o historiko konteksto, and-o berś 1989 kerdam jekh demonstracia vaś-o mestipen and-e Bukureśanqe ulice. And-o berś 1990, na sine amen but love thaj i Nora nakhlas k-o źurnalizmo. Akava sine la jekh bari śansa odolesqe so foran pal-i revolucia e Rumuniaqi and-o berś 1989, o medie mestardile katar-o limite so sas imponuime and-o komunizmi. Phenel i Nora “sinom sas and-o malado than and-o malado vaxt mire ʒivimasqo”. I Norma kerdas duj agorutne projekte kaj te agordel e źurnalizmosqi śkola. Jekhto sas jekh mock up kotar jekh bizantino pustik, kerdo pal-o ortodokso pustik rugimatenqi, thaj o dujto sine jekh gazeta p-e duj ćhibǎ rromane thaj rumunicko vaś-o Rroma. “Nivar na sikavdom o dujto projekto, sine me ogesqo projekto”.

And-o berś 1990-to, “Aven Amençar” niklistilo sar plakate and-e dordinǎ e autobusesqe thaj sar reklama and-i televizia e themesqi. O Rroma sas akharde te kidinǒn and-i Sala Palatului and-o maśkar-e Bukureśanqo. E Noraqe kakosqi ćhaj, i Carmen State, sas vi oj khetane lençar and-i fundacia “Aven Amençar” thaj tromardas la te avel and-o beśipen k-o Palatului. “And-o beśipen k-i Sala Palatului, me dikhlom manuśen sar Nicolae Gheorghe, Ion Onoriu, Vasile Ionescu thaj Costel Vasile… nesave dealerǎ save śirdine o rromano miśkipen. Akava sas jekh bangǎripen e dromesqo anda miro ʒivipen. Arakhlǒm o than kaj śaj te khelav jekh integralo rola thaj maladilǒm e rromane miśkimatesqe ogěça”.

I Nora lias te ovel benevola and-o “Aven Amençar” khetane e Vasile Ionescuça and-i angluni gazeta vaś-o Rroma and-e artikle avridine Rumaniaθe pal-i rromani historiaj thaj kultura. Jekh-to var so me śundom pal-o dulipen e Rromenqo thaj pal-o Samudaripen. Mi daj sofora vakerdas amença rromanes ama ʒi atoska na xaćardom sas o vasnipen e ćhibǎqo vaś miri rromani identiteta”.

Jekh seria ćhingara pharile anda sa o them and-o berśa pal-o peripen e komunizmosqo. And-e Mineriade and-o berś 1990 thaj 1991-to xatamutne miněrǎ katar-i dola Jiu niklistile and-i protesta nasule zorǎça mamuj-o Fronto/Ćekat e Nacionalone lestravimasqo so sas and-o raipen, jekh partia anda savi buxles sas nakhlutne bare manuśa e komunizmesqe. Vipal vaxte vazdisajli i nasul zor mamuj-o Rroma. O Nicolae Gheorghe jekh somʒeno and-i grupa vaś-o socialo dialogo savo akharel sas vaś jekh demokratiko rumunia thaj so anel sas jekh bidaravno than vaś gasave diskusie manglas e noraθar te organisarel jekh konferencia medienqi pal-i situacia e Rromenqi thaj te rinćhibǎrel jekh dokumenti katar-i francikani and-i rromanikani. Dujto dǐves andas o rinćhibǎripen o Nicolae Gheorghe. Ov akhardas las te lel kotor anda ververa seminarǎ thaj medienqe konference kaj te marel mamuj-o etnikone ćhingara save barǒn sas and-o them.

Pal-o peripen e Ćeućeskusqe komunistikane sistemaqo and-o berś 1989-to, xilǎde rumanǎ, maśkar lenθe vi Rroma e Rumuniaqe, durile kotar-o them kaj te ʒan and-i ratǒrigutni Europa. And-o berś 1992-to, Rroma bi lilenqo sas naśarde kotar-i Germania thaj ande len zorǎça palem and-i Rumania. O Nicolae Gheorghe manglas e Noraθar te kerel interviste gasave naśardença. Sig dikhlas kaj but Rroma bikende sas pumare khera anglal so te len drom e Germaniaqe. Nesave durile sas e Rumaniaθar palal-e maśkar-etnikani nasul zor sar o thabaripen lenqe kherenqo and-o gav Mihail Kogălniceanu paś-i kali derǎv. O raipen e Rumaniaqo na dinas len vast thaj na kerdas khanć kaj te arakhen palem kaj te ʒiven o Rroma naśarde e Germaniaθar. I Nora niklisli sar maśkarni and-i situacia pal-i ćhingar and-o gav Mihail Kogălniceanu. Oj kerdas buti e gaʒençar kaj te den vast te xalǒven so o Rroma sine jekh kotor lenqe gavesqo thaj sar lenθe themutne e Rumaniaqe.

I Nora paćal so o suro and-o Hădăreni and-o berś 1993-to, sine jekh stimilus kaj te vazdinǒl i Rromani CRISS. Jekh maśkar-etnikani ćhingar maśkar Rroma thaj gaʒe Rumaniaqe and-o gav Hădăreni and-i Transilvania, nakhlas k-o nićharipen e rromane khetanimasqo odothe kaj Rroma thaj gaʒe sas mudarde aj naśarde and-i kooperacia e gavesqe policiaqo. O Nicolae Gheorghe vazdina i naraipnikani organizacia rromani CRISS (Centro vaś-i Socialo Intervencia thaj Siklǎripen). I Nora Costache sine jekh maśkar-o manuśa save vazdine akia organizacia. “Odova so ondilo and-o Hădăreni lavdas jekh jag maśkar sa e Rumaniaqe Rroma”.

Karing-o berś 1990-to, i Nora prandisajli e aktivistoça Costel Vasile. Lenqi ćhaj i Sara isi akana biś-u-jekh e berśenqi thajsiklǒla thamipen and-i Universiteta Bukureśanθe thaj maśkar thamipen and-i Sorbona k-o Paris. “O Costel Vasile sine jekh patǐvaqo manuś. Kerel sas buti and-i optika te kerel optikane fibre and-i aeronotikaqi industria e Rumaniaqi thaj pal-i perioda e komunizmesqi. Ov dikhel sas opre kana nakhen sas opre urǎvne thaj phenel sas manqe, - ‘dikh akava urǎvno Nora, te ondilo vareso nasul, vi me sinom godorvalo’”.

O Vasile vazdina i asosiacia Societatea Tânăra Generaţie a Romilor (Terni Generacia e Rromenqi) and-o berś 1991-to sar jekh dikhipen civilone dostimasqo vaś-i prevencia e nasul zorǎqi thaj diskriminaciaqi mamuj-o Rroma. O Zoltan Barany anda lesqo śeraj Romani Marginality and Politics and-i Rumania katar-o berś 1989-to sikavel so i terni generacia e Rromenqi si jekh maśkar-o laćheder organizuime rromane organizacie and-akala berśa thaj thovel dud pe lesqe efektivo projektǎ save vazden iniciative vaś-o siklǎripen thaj i kultura e rromane ternematenqe thaj zorǎrel dialogo kaj te na ovel maśkar-etnikani nasul zor.

Kana mulo laqo rom, i Norica andas sa so ʒanel sas katar-i edukacia thaj i profesia kaj te zorǎrel jekh buti pherde vaxtesqi. I Nora isi la jekh diploma andar-i sociologia thaj socialo buti katar-i Universiteta Bukureśanθe. Isi pinʒardi p-e ćhibǎ Rumunicko-Anglikani, Anglikani-Rumunicko, Rumunicko-Francikani, Francikani-Rumunicko, thaj Rumunicko-Rromani, Rromani-Rumunicko. I Nora Costache kerdas buti k-o ThemutnoCentro vaś-i Rromani Kultura Bukureśanθe and-o nakhle duj berśa.

I Nora dikhel pes sar jekh kotor and-o continuum e rromane aktivismesqo katar-o śird e miśkimasqo ʒi k-o neve dikhimata save dikhlǎren e rromane kulturaqe darrinǎ.

“Jekh aś and-i śirdutni etapa e rromane miśkimasqi sine o zordipen kaj te anas e Rromen maśkar gaʒenθe kaj te śajaras amen te oves buter dikhlǒvera thaj buter implikuime and-e decizie save sas kerdine p-o regionalo themutno thaj maśkar-themutno nivelǎ. Akna isi vaxte te dikhas and-e darrinǎ e rromane kulturaqe thaj e ćhibǎqe. I ćhib rromani isi i baza me identitetaqi. Anel manqe i baza so kamlǒl pes manqe kaj te marav man mamuj angli paćaimata thaj diskriminacia sar barilom. Te ʒanes tiri kultura thaj tiri ćhib na phandel tut avri e averenθar. Me vakerav vi but ‘eleganto’ rumunicko ćhib. And-o nevo sundal te ʒanes ververa ćhibǎ thaj te phires maśkar ververa kulture putrel tuqe neva udara thaj buxlǎrel tuqe tire parametre”.