Arxiva

Rodipe

»Nur drei von uns blieben hier übrig«

Priska Andreevna Gorbenko | »Nur drei von uns blieben hier übrig« | korkorutne evidentura | Ukrainaki Sovijetsko Socijalističko Republika | Sept. 17, 1943 | voi_00031

Rights held by: Priska Andreevna Gorbenko | Provided by: State Archive of the Russian Federation (Moscow/Russia) | Archived under: F. 7021 / Op. 78 / D. 39 / ll. 131-132

17.IX.1943
с.[ело] Городище.

Протокол допроса свидетеля

Произв.[ел] Пом.[ощник] Воен.[ного] Прокурора части 64116
майором юстиции т.[оварищем] Леновым

Горбенко
Приска Андреевна, 1915 г. рождения,
уроженка с. Городище, по профессии
учительница, образование – закончила
пед[агогический]. техникум, беспарт.[ийная], под судом
и следствием не состояла

Об ответственности за ложные показания была предупреждена.

В марте месяце 1943 – точно не помню какого числа – мой отец Андрей Лукич Горбенко и две тетки Горбенко София и Степанида Лукична были замучены фашистскими варварами.
Когда их забирали из дому и когда терзали, я дома не была, и [мы] вместе с мамой ночевали в другом месте, где скрывались от бомбежки. Когда мы вернулись домой то узнали что отец, тетки и другие цыгане под видом переселения в другое место были забраны со всем имуществом и что потом они были рас[с]треляны в колхозном сарае.
Отец и тетки похоронены в общей яме с другими, которых одновременно с ними замучили.
В далеком прошлом мы действительно происходили из цыган, а в 1861 году мои предки получили надел земли и начали вести оседлый образ жизни. С этого времени многие из цыган поженились на украинках и по сути даже трудно сказать, что мы настоящие цыгане. Единственное это то, что мы похожи на цыган.
Немцам цыгане не понравились. Они заявляли, что цыгане ненадежный народ, что они партизаны. За это немцы уничтожили почти все жившие здесь 20 цыган. Нас осталось здесь три человека.
Фамилию командира немецкого карательного отряда не знаю. Я его в глаза не видела. Точно так же не знаю, как приезжал отряд, в машине или пешком.
Кто персонально помогал немцам, не могу сказать, так как не знаю.
Прочитано: Записано с моих слов верно, в чем и расписываюсь.

Горбенко

Пом[ощник]. Воен[ного]. Прокурора
майор юстиции
[подпись] Ленов

17.IX.1943
Dorf Gorodišče

Zeugenvernehmungsprotokoll

Erstellt vom Gehilfen des Militärstaatsanwalts des Abschnitts 64116,
Major der Justiz, Genosse Lenov

Gorbenko
Priska Andreevna, 1915 im Dorf Gorodišče geboren,
von Beruf Lehrerin,
Bildung – hat die Pädagogische Berufsschule abgeschlossen,
kein Parteimitglied,
weder vorbestraft noch Gegenstand von Ermittlungen,

Über die Verantwortlichkeit bei Falschaussagen wurde sie [die Zeugin] belehrt.

Im März 1943 – ich kann mich nicht genau an das Datum erinnern – wurden mein Vater Andrej Lukič Gorbenko und meine beiden Tanten Sofija und Stepanida Lukična Gorbenko von den faschistischen Barbaren zu Tode gequält.
Als sie aus [ihrem] Haus abgeholt und gefoltert wurden, war ich nicht zuhause, sondern verbrachte die Nacht mit meiner Mutter an einem anderen Ort, wo wir uns vor Bombardierungen versteckten. Als wir nach Hause zurückkehrten, erfuhren wir, dass der Vater, die Tanten und andere Roma* unter dem Vorwand der Umsiedlung an einen anderen Ort mit ihrem gesamten Besitz weggebracht und später in einem Kolchosschuppen erschossen worden waren.
Der Vater und die Tanten liegen zusammen mit anderen, die mit ihnen zu Tode gequält wurden, in einer gemeinsamen Grube [Massengrab] begraben.
In ferner Vergangenheit stammten wir tatsächlich von Roma* [ab], aber im Jahre 1861 [in Jahr der Bauernbefreiung] erhielten meine Vorfahren ein Stück Land und gingen zu einer sesshaften Lebensweise über. Ab dieser Zeit heirateten viele Roma* Ukrainerinnen und [heute] ist es tatsächlich schwer zu sagen, ob wir echte Roma* sind. Das Einzige, was dafür spricht, ist unser Aussehen.
Den Deutschen gefielen die Roma* nicht. Sie erklärten, dass »Zigeuner« ein unzuverlässiges Volk seien, dass sie Partisanen seien. Deshalb vernichteten die Deutschen fast alle der hier lebenden 20 Roma*. Nur drei von uns blieben hier übrig.
Den Namen des Kommandeurs der deutschen Strafeinheit [Einsatzkommando] kenne ich nicht. Ich habe ihn nicht zu sehen bekommen. Ebenso wenig weiß ich, ob die Einheit mit Automobilen oder zu Fuß kam.
Wer persönlich den Deutschen half, kann ich nicht sagen, da ich es nicht weiß.
Ich habe das Protokoll gelesen: Meine Worte sind korrekt niedergeschrieben, was ich mit meiner Unterschrift bestätige.

[gez.] Gorbenko

Der Gehilfe des Militärstaatsanwalts
Major der Justiz
[gez.] Lenov

17.IX.1943
gav Gorodišće

Mujalnesko phučibasko Protokolo

Kerdas o Asistento kotar o Armijako Themesko Advokato, jekhin 64116
Krisesko Majoro, o amal Lenov

                           Gorbenko

Priska Andreevna, 1915 ko gav Gorodišće bijandi
Profesija –sićarni
Edukacija – pedagogikani škola
naj partijaki somdasni,
naj krisome thaj naj telal e krisesko dikhipe

Vaš o birindipe sebet o bičačo vakaripe e mujalnjake si mothavdo.

Ko Marto 1943 – savi data čačes sas našti dav ma godi – miro dad o Andrei Lukič Gorbenko thaj mire duj bibijà i Gorbenko Sofija thaj i Stepanida Lukič, dži ko meribe sas marde thaj čalavde kotar e fašistikane džungale manuša.
Kana sas andar lenge khera ikalde thaj marde, me naj semas khere, no kethanes me dajasa bešlemas i rać po aver than, kote so garavasa amen kotar e bombe. Kana irisaljam khere, džanglam vaš mo dad, me bibijà thaj aver Rroma* kaj si linde thaj ingarde po aver than phendos kaj ka nakhen pe aver bešipasko than, thaj pala kodo ande jekh Kolhoz baraka savore si mudarde.
Mo dad thaj me bibijà si kethanes phraxosarde ke jekh limori averenca, kola so sas marde dži ko meribe.
Kotar e dumutni vrama amen čačes avas kotar e Rroma*, numa ko 1861 berš, kana sas e bustanarengo muklipe, mire phure lije kotor phuv thaj nakhle ko bešutno dživdipe. Kotar kodi vrama but Rroma* prandisalje Ukrajinake džuvljenca thaj phares si adives te phendolpe kaj sam čače Rroma*. Numa jekh so pe kodo mujil si kodo sar dikhovas.
E Njamcora na kamenas e Rromen*. Von vakarenas kaj e »Zigeuner« bipaćavno sel si, kaj si von partizaja. Goleske e Nemcora mudarde savoren kotar e 20 Roma* so trajinas akate. Numa trin amendar ačhilam akate.
Me ni džanav o anav kotar o Komandanto e njamcikane Armijako. Me ni dikhlem le. Vi cera džanav sar e armijaki Jekhin reslas akate, vordonenca vaj phirindos.
Ko e Nemcon personalno ažutisardas me našti te phenav, soske na džanav.
O protokolo genavdem: Me alava si čačes hramome, so čačikerav me signaturasa.

(signo) Gorbenko

Asistento vaš o Armijako Themesko-advokato
Majoro pe Justicija
(signo) Lenov

  1. IX. 1943
    village [of] Gorodishche

Witness Interrogation Protocol

Carried [out by] As.[sistant] Mil.[itary] Prosecutor Military Unit 64116
Major of justice C.[omrade] Lenov

Gorbenko
Priska Andreevna, born 1915,
born at village [of] Gorodishche, teacher
by profession, education –
finished ped.[agogical] vocational school,
not a member [of the Communist Party],
no criminal record or investigation

Warned of liability for false testimony.

In March 1943 – I do not remember exactly the date – my father, Andrei Lukich Gorbenko, and two aunts, Gorbenko Sofiya and Stepanida Lukichna, were tormented to death by fascist barbarians.
When they were taken from home and when they were tormented, I was not at home and, together with my mother, I stayed overnight in a different place where we had been hiding from bombings. When we returned home, we found out that my father, aunts and other Roma* had been taken away under the pretext of resettlement and then shot in the kolkhoz shed.
My father and aunts are buried in the common pit with others who were murdered at the same time.
In the distant past we indeed descended from Roma*, but in 1861 my ancestors received a plot of land and started a settled life. Since then many Roma* have married Ukrainian women and in fact it is even difficult to say that we are real Roma*. The only thing is that we look like Roma*.
Germans did not like the Roma*. They claimed that ‘Gypsies’ were unreliable folk, that they were partisans. For this reason, Germans exterminated almost every one of the 20 Roma* living here. Only three of us remain here.
I do not know the family name of the commander of the German punitive squad. I have not seen him personally. I am also not aware how they arrived, on foot or in automobiles.
Who personally aided Germans I cannot tell, since I do not know.
Read: My words protocolled correctly, hereby I sign.

(signature) Gorbenko

As.[sistant] Mil.[itary] Prosecutor
Major of justice
(signature) Lenov

Kreditora

Rights held by: Priska Andreevna Gorbenko | Provided by: State Archive of the Russian Federation (Moscow/Russia) | Archived under: F. 7021 / Op. 78 / D. 39 / ll. 131-132

Reprodukcijali lista

Lesung des Selbstzeugnisses von Priska Andreevna Gorbenko
1.52 min
voi_00091
Lesung des Selbstzeugnisses von Priska Andreevna Gorbenko | Spoken word | Germania | 2018 | voi_00091
EN

Konteksto

E Rroma sar jadžura kotar e marazutne akcije

Ko 1861 berš, o feudalizmo sas agorime kotar o Rusijako thagaripe. E Rroma sas maškar e manuša so lije phuv thaj o mestipe. E phure kotar e manušni so si phučli, čačes perenas ki teluni grupa kotar e servitkane Roma, kaske džene buvleder integririme sas ando themutnipe. Butvarne servitkane Rromen sas bešavno trajo, thaj kerenas buti po agraro sar bustanarja, màjbut ko kolektivni farme (Kolhozura) kerdine kotar e Sovjetengo režimo angleder e maribaski vrama.

Pala o milaj 1942, o numero kotar e Sovjetenge partizaja ko nemcikane okupirime thana ke Polesie (granicake regionora katar e Belarusija, Rusija thaj Ukrajina) barilas, a majbut ko regiono Černihiv. E partizaja kerenas baro hasaribe e Nemconge, thaj e okupatorenge šorutne lije te keren džungali marazutni politika mamuj e themeske manuša sar birindipe kolenge so ažutisarenas e partizajen. Po 1. thaj 2. Marto 1943 berš, majbut kotar e 6,000 manuša kotar e sa etnije andar o foro Koryukovka (33 km dur katar o Gorodišče gav) mudarde sas katar e SS Jekhina, ažutipasa kotar e ukrajinaki policija thaj armijake ažutipaske askerja. Kodo so ande Gorodišče pecindas, phanglo sas kethanes pe marazutne akcije.

Kaj našti ulavdonas kotar aver themeske manuša (šaj vi palikerindos, sebet kodo kaj e themutne gadže e Nemconge ni phukavde e Rromen, pire komšijen), buteder servitkane Rroma ačhile saste te trajin telal e nemcikani okupacija inke nesavo vrama. Sebet e radikalizacija e okupatorenge policijako thaj e marazutne operacije, sa maj but sama lije te len pe lende.
E Rroma savaht sas – thaj kodo sas ko vrama kotar o Dujto lumijako Maripe – dikhinde sar phukavne thaj bimangle. Thaj kodo sas ki situacija kana e themutne telal o »birindipe« trubulas te aven anglunes alosarde kotar e nemcikani Siguritaki Jekhin vaš o mudaripe. Akava kerdilaspe thaj e Rromenge ando Gorodišče than.

Reprodukcijali lista

Lesung des Selbstzeugnisses von Priska Andreevna Gorbenko
1.52 min
voi_00091
Lesung des Selbstzeugnisses von Priska Andreevna Gorbenko | Spoken word | Germania | 2018 | voi_00091
EN

Detalura

übersetzer Titel
»Only three of us remained here«
übersetzer Titel
»Numa trin amender ačhilam akate«
übersetzer Titel
‘Only three of us remained here’
Produkcija
Sept. 17, 1943
Kreditora
Kreditora pala e produkcija
Objektongi kategorija
Materijalo
Objektesko numero
voi_00031

Arxivako kotor

Pangle manuša vi kondicije