I Viktoria Petrova isi i angluni themutni koordinatora, rromni, savi lel pes e stipedienqe programaça kotar-o REF vaś-o Rroma k-o terene e Bulgariaqo. Akana po but desar panʒ śel studentǎ mangen stipendie k-o berś thaj maj but desar duj śel si alosarde. I stipendia ućharel sadaj jekh universitetaqo berś thaj odolesθar o studentǎ musaj te mangen la berś pal-o berś.

I Viki isi la B.A. katar-o publiko administracia so puterdǎs and-i Universiteta e Vuliko Tarnovosqi thaj jekh M.A. pal-e e Maśkar Themutne Relacie katar-e Sofiaqe universiteta. Angleder sine e Bulgariaqe koordinatora e rromane mentorenqe programaqi tel-o OSI (Budapeśta) – so si jekh nevǎrni metoda savi phandel rromane mentorěn thaj gaʒikane siklǎrne save zurǎren aj ʒamaven i edukaciaqi drakhin kaj te siklǒn studentǎ pal-i rromani historia thaj kultura. “Savaxt sine mo paćapen so o dialogo maśkar studentǎ thaj siklǎrne si jekh klidi kaj te tiknǎras o xoxoj maśkar terne Rroma thaj gaʒe and-i perspektiva lenqe baxtagoraqi.” O OSI phandla i programa and-o berś 2011-to.

I Viki korkorri sine la śajutnipen te xutrel jekh OSI stipendia vaś rromane studentěnqe, ama arakhlas la prazabades. Kana oral śundǎs pal-i programa k-o agor e dujtone śeliberśesqo and-i universiteta, manglas la thaj foran dine la. Pe aver rig, laqo dad laqi daj lile vunʒile katar-i bankakaj te ćhiven e Viki thaj laqe phrales and-i universiteta. “Kana maladilom rromane ʒantrençar, haćardǒm sar revelacia. Sine and-i var sar dikhlǒm avere Rromen saven ulavençar mança vipal opinie, sine len śkola thaj sine len ekonomiaqe resa.” I Viki puterdas jekh prefacebook socialo drakhin e rromane ʒantrenqe kana sine and-i universiteta. I Viki palikerel pire mule dades, Pietr Borisoc, savo dinas la inspiracia kaj te ʒal dureder and-o siklǒpen thaj te rodel te ovel i po laćhi. Sar kotor and-o zordipen vaś-i desegregacia and-i Bulgariaqi śkola, o Piotr organisardas jekh concerto kaj baśalde thaj gilavde o pinʒarutne Rroma thaj gaʒe. “Jekh dǐves”, phendas laqe o dad, “ka halǒves sosqe ʒav kher khereste and-o rromane pere thaj tromal e ćhaven te siklǒn and-i śkola. Jekh dǐves akala ćhave ka palikeren man.” Kana kerde lesqe merimasqi ceremonia, but rromane studentǎ ande lesqe luludǎ kaj te den les patǐv.

I Viktoria dikhela suno kaj te ovel po śukar i Bulgaria pe ćhijaqe Ani. Te ovel jekh them kaj si po but śance sa e Bulgarěnqe thaj te perel i diskriminacia thaj i angli paćaimata mamuj o Rroma. Kana sine duj e berśenqi, tikine rakle na kamen sas te khelen e Anijaça, akharen sas la “melali tsiganka.” “Ćaćutno paruvipen śaj te avel sadari kana avera Rroma paćan sar me si tromane te na peraven o pumen thaj te maren pumen vaś jekh sundal putardo savorrenqe.”