Archive

Search

»... an den Füßen gepackt und mit dem Kopf gegen Bäume geschlagen«

Avgust Antonovič Burkevič | »... an den Füßen gepackt und mit dem Kopf gegen Bäume geschlagen« | self-evidence | Soviet Socialist Republic of Latvia | March 1, 1945 | voi_00035

Rights held by: Avgust Antonovič Burkevič | Provided by: State Archive of the Russian Federation (Moscow/Russia) | Archived under: F. 7021 / Op. 93 / D. 102 / ll. 39-40

Латвийская ССР
НАРОДНЫЙ КОМИССАРИАТ ВНУТРЕННИХ ДЕЛ

ПРОТОКОЛ ДОПРОСА

1945 г. марта мес. 1 дня. Я, Уполномоч. НКВД ЛССР и ЧГК,
капитан Бундзис И.М. допросил в качестве свидетеля

  1. Фамилия: Буркевича
  2. Имя и отчество: Августа Антоновича
  3. Дата рождения: 1881г.
  4. Место рождения: Розумс [?] вол. Валмиерского уезда ЛССР
  5. Местожительство: г. Валмиера, ул. Уденс № 1 кв. 10
  6. Нац. и гражд. (подданство): цыган гр-н. СССР
  7. Партийность (в прошлом и в настоящем): б/п
  8. Образование (общее, специальное): неграмотный
  9. Паспорт: выдан Вилькенской вол. управой Валмиерск. уезда ЛССР
  10. Род занятий: работает на случайных работах
  11. Социальное происхождение: Занимался сельхозяйством
  12. Социальное положение (род занятий и имущественное положение)
    а) до революции: сельским хозяйством
    б) после революции: тоже
  13. Состав семьи: сын Буркевич Паулис Августович 1901 г. рожд. проживает в г. Цесис рабочий. Дочь Симанис Шарлота Августовна 1918 г. р. С мужем живет в г. Цесис работает в городе. Дочь Буркевич Зузанна Августовна род. 1921 г. живет в г. Валмиера ул. Стация № работает на разных сельских работах.
  14. Каким репрессиям подвергался: судимость, арест и др. (когда, каким органом и за что):
    а) до революции: несудим
    б) после революции: несудим
  15. Какие имеете награды (ордена, грамоты, оружие и др.) при сов. власти: не имеет
  16. Категория воинского учета запаса и где состоит на учете: Снят с учета по возрасту.
  17. Служба в Красной армии (красной гвардии, в партизанских отрядах), когда и в качестве кого: не служил.
  18. Служба в белых, и других к-р [контрреволюционных] армиях (когда, в качестве кого): не служил.
  19. Участие в бандах кр. [криминальных] организациях и восстаниях: не участвовал
  20. Сведения об общественно-политической деятельности: —

Показание свидетеля: Буркевича Августа Антоновича от 1 Марта 1945 г.

Об ответственности за дачу ложных показаний по ст. 95 УК РСФСР предупрежден. О разъяснении ст. 95 УК РСФСР по просьбе неграмотного Буркевич[,] Э. Зиединьш.

Вопрос: Где Вы жили и чем занимались во время немецкой окккупации г. Валмиера с июля 1941г. по сентябрь 1944г.?

Ответ: Во время немецкой оккупации г. Валмиера работал у разных крестьян около г. Валмиера и скрывался от ареста.

Вопрос: Расскажите подробно все[,] что Вам известно о немецко-фашистских злодеяниях?

Ответ: О немецко-фашистских злодеяниях[,] творимых ими в г. Валмиера могу сообщить о том, что немецкими оккупантами с первых дней своего прихода в июле 1941г. и в течении всего времени оккупации производились массовые аресты и расстрелы мирных гр-н и бойцов Кр. Армии. Только в окрестностях и в г. Валмиера расстреляно до 3000 чел.[,] в том числе все цыганское население города и уезда, более 150 чел., до 1000 чел. еврейского населения, большое остальное количество истребленных [ ] латыши и россияне, в том числе сов. в-пл.
Мне лично приходилось наблюдать расстрелы в Сентябре 1942г. более 150 чел. цыган, из которых более 100 чел. местных жителей. Вообще[,] цыган здесь расстреляли на много больше[,] т.к. сюда привозились цыгане и из других городов и уездов. Расстрел в Сентябре происходил в лесу за Валмиерской волостной управой[,] где имеется много больших массовых могил. Этот расстрел я наблюдал из кустов примерно в 40 мт. от расстрела. Второй раз я видел расстрел 30 чел. сов. в-пл. примерно 10 или 20 Сентября 1942г. Их утром расстреляли в этом же лесу.
Больше мне присутвовать при расстрелах не приходилолсь, но много раз видел[,] когда проводили пешком или возили на а/машине [автомашине] на расстрел из Валмиерской тьюрмы. Группа цыган[,] расстрелянная в Сентябре 1942г.[,] доставлялись [sic!] на автомашинах, причем у мужчин были связаны наспину [за спину]. Расстреливали взрослых стоя, а детей брали за ноги и ударяли головой об дерево или убивали прикладами. Вещи расстрелянных немецкими бандитами на многих подводах увозились в город, a потом лучшие были отправлены в Германию. Участники расстрела получили по пять марок и ½ литра водки за каждого расстрелянного. Моя жена Матильда и сын Роберт в группе 7 чел. были расстреляны 6/IV43г. в лесу Иршу парк там тоже имеются большие могилы. Перед отступлением[,] в целях скрытия следов своих зверств[,] немецкие оккупанты в 1944г. летом производили раскопку и сжигание трупов на специально устроенных кострах. Раскопки и сжигание трупов производилось только расстрелянных в последнее время.
Протокол мне прочитан с переводом на латвийский язык и записано с моих слов верно, что подтверждаю подписью гр-на. Зиединьш[,] расписавшегося за меня за неграмотностью.
Допросил капитан Бундзис

Lettische SSR
VOLKSKOMMISSARIAT FÜR INNERE ANGELEGENHEITEN

VERNEHMUNGSPROTOKOLL

  1. März 1945. Ich, der Bevollmächtigte des NKVD LSSR und der ČGK [Außerordentliche Staatskommission], Hauptmann Bundzis I.M., habe als Zeugen vernommen:

  2. Nachname: Burkevič

  3. Name und Vatersname: Avgust [August] Antonovič
  4. Geburtsdatum: 1881
  5. Geburtsort: Gemeinde Rozums [?], Kreis Valmiera [Wolmar]
  6. Wohnort: Stadt Valmiera, Udens-Straße Nr. 1, Wohnung 10
  7. Nationalität und Staatsangehörigkeit: Rom*, Bürger der UdSSR
  8. Parteizugehörigkeit (früher und heute): parteilos
  9. Bildung (allgemein, Fachkenntnisse): Analphabet
  10. Pass: ausgestellt von der Gemeindeverwaltung Vilkene [Wilkenhof] des Kreises Valmiera, LSSR
  11. Art der Tätigkeit: Gelegenheitsarbeiter
  12. Soziale Herkunft: betrieb Landwirtschaft
  13. Soziale Lage (Art der Tätigkeit und Besitztum)
    a) vor der Revolution: Landwirtschaft
    b) nach der Revolution: ebenfalls
  14. Familienmitglieder: Sohn Burkevič, Paulis Avgustovič, 1901 geboren, wohnt in der Stadt Cesis [deutsch auch Wenden], Arbeiter. Tochter Simanis, Šarlota Avgustovna, 1918 geboren, Lebt mit ihrem Mann in der Stadt Cesis, arbeitet in der Stadt. Tochter Burkevič, Zuzanna Avgustovna, 1921 geboren, wohnt in der Stadt Valmiera, Stacia-Straße Nr. 59, Gelegenheitsarbeiterin in der Landwirtschaft.
  15. Welchen Repressionen unterlag der Zeuge: Vorstrafen, Festnahmen u.a. (wann, durch welches Organ und wofür):
    a) vor der Revolution: keine
    b) nach der Revolution: keine
  16. Welche Auszeichnungen besitzen Sie (Orden, Urkunden, Waffen u.a.) aus sowjetischer Zeit: keine
  17. Kategorie in der Reservistenwehrkartei und wo registriert: Altersbedingt aus der Kartei gelöscht.
  18. Dienst in der Roten Armee (Rote Garde, Partisaneneinheiten), wann und in welcher Funktion: nicht gedient.
  19. Dienst in der Weißen oder anderen konterrevolutionären Armeen (wann, in welcher Funktion): nicht gedient.
  20. Teilnahme an Banden, kriminellen Organisationen und Aufständen: nicht teilgenommen.
  21. Angaben zu gesellschaftlich-politischer Tätigkeit: —

Angaben des Zeugen Burkevič[,] Avgust Antonovič vom 1. März 1945.

Über die Verantwortlichkeit bei Falschaussagen gemäß Artikel 95 des StGB der RSFSR [wurde der Zeuge] belehrt. Auf Bitte des Analphabeten Burkevič erläuterte E. Ziedin’š den Inhalt des Artikels.

Frage: Wo lebten und was taten Sie während der deutschen Okkupation der Stadt Valmiera von Juli 1941 bis September 1944.

Antwort: Während der deutschen Okkupation der Stadt Valmiera arbeitete ich bei verschiedenen Bauern in der Nähe von Valmiera und hielt mich versteckt, um der Festnahme zu entgehen.

Frage: Berichten Sie ausführlich darüber, was Ihnen über deutsch-faschistische Verbrechen bekannt ist.

Antwort: Über deutsch-faschistische Verbrechen in der Stadt Valmiera kann ich berichten, dass die deutschen Okkupanten vom ersten Tag ihres Einmarsches im Juli 1941 und die gesamte Besatzungszeit hindurch massenhafte Festnahmen und Erschießungen von Zivilisten und Rotarmisten durchführten. Allein in der Stadt Valmiera und ihrer Umgebung wurden bis zu 3.000 Menschen erschossen, darunter die gesamte Romabevölkerung der Stadt und des Kreises von mehr als 150 Personen und bis zu 1.000 Personen der jüdischen Bevölkerung; bei der großen Zahl an übrigen Opfern der Vernichtung handelt es sich um Letten und Russen, darunter sowjetische Kriegsgefangene.
Im September 1942 musste ich selbst mitansehen, wie über 150 Roma
erschossen wurden, davon waren mehr als 100 ortsansässig. Insgesamt wurden hier aber weitaus mehr Roma* erschossen, da man auch welche aus anderen Städten und Kreisen herbrachte. Die Erschießung im September fand im Wald hinter der Gemeindeverwaltung von Valmiera statt, wo es zahlreiche große Massengräber gibt. Ich beobachtete das Geschehen damals aus einer Entfernung von etwa 40 Metern aus einem Gebüsch heraus. In einem zweiten Fall sah ich die Erschießung von 30 sowjetischen Kriegsgefangenen, das war um den 10. oder 20. September 1942. Sie wurden eines Morgens im gleichen Wald erschossen.
Bei weiteren Erschießungen war ich nicht selbst zugegen, aber ich sah häufig, wie Insassen des Gefängnisses von Valmiera zu Fuß oder mit Kraftwagen zur Erschießung gebracht wurden, wobei den Männern die Hände auf dem Rücken gefesselt waren. Die Erwachsenen wurden im Stehen erschossen, während die Kinder an den Füßen gepackt und mit dem Kopf gegen Bäume geschlagen wurden, oder sie wurden mit Gewehrkolben erschlagen. Die Kleidung der Erschossenen wurde von den deutschen Banditen auf mehrere Fuhrwerke geladen und in die Stadt gebracht. Die besten Stücke wurden später nach Deutschland geschickt. Die Teilnehmer an der Erschießung erhielten fünf Mark und einen halben Liter Wodka für jeden Erschossenen.
Meine Frau Matilda und mein Sohn Robert wurden am 6. April 1943 in [mit] einer Gruppe von 7 Personen im Wald des Iršu Parks erschossen, auch dort gibt es große Gräber.
Vor ihrem Abzug haben die deutschen Okkupanten im Sommer 1944 Leichen exhumiert und auf speziell angelegten Scheiterhaufen verbrannt, um die Spuren ihrer Gräueltaten zu beseitigen. Es wurden nur die Leichen der in letzter Zeit Erschossenen exhumiert und verbrannt.

Das Protokoll wurde mir mit Übersetzung in die lettische Sprache vorgelesen und stimmt mit meinen Worten überein, was ich mit der Unterschrift des Bürgers Ziedin’š, der für mich als Schreibunkundigem unterschreibt, bestätige.
Die Vernehmung führte Hauptmann Bundzis.

Latvian SSR

PEOPLE’S COMMISSARIAT FOR INTERNAL AFFAIRS

RECORD OF QUESTIONING

1 March 1945, I, the authorised representative of the NKVD LSSR and ChGK [Special State
Commission], Captain Bundzis I. M., have questioned as witness:
1. Surname: Burkevich
2. Name and patronym: Avgust [August] Antonovič
3. Date of birth: 1881
4. Place of birth: Rozums [?], Valmiera district, LSSR [Wolmar]
5. Place of residence: Valmiera, 1 Udens st., Flat 10
6. Nationality and citizenship: Romni*, citizen of the USSR
7. Party membership (past and present): no affiliation
8. Education (general, special): illiterate
9. Passport: issued by the Vilkene municipal administration [Wilkenhof] of the Valmiera
district, LSSR
10. Occupation: casual labourer
11. Social background: farming
12. Social situation (occupation and possessions)
a) before the revolution: agriculture
b) after the revolution: likewise
13. Family members: son Burkevič, Paulis Avgustovič, born 1901, resident of the town of
Cēsis, worker. Daughter Simanis, Šarlota Avgustovna, born 1918, lives with her husband in
Cēsis, works in the town. Daughter Burkevič, Zuzanna Avgustovna, born 1921, resident of
Valmiera, 59 Stacia st., casual worker in agriculture.
14. Punitive action taken against the witness: previous convictions, arrests, etc. (when, by
which authority and for what reason):
a) before the revolution: none
b) after the revolution: none
15. What honours have you been awarded (medals, official documents, coats of arms etc.)
during the Soviet era: none
16. Category in the reservist forces and where registered: deleted from the registry on age
grounds.
17. Service in the Red Army (Red Guards, partisan units), when and in what capacity: did not
serve.
18. Service in the Whites or other counterrevolutionary armies (when, in what capacity): did
not serve.
19. Participation in gangs, criminal organisations and rebellions: did not take part.
20. Details of socio-political activities: —
Statement given by the witness Burkevič, Avgust Antonovič on 1 March 1945.

voi_00035_EN.docx
The witness has been informed of the consequences of giving false statements under Article
95 of the Criminal Code of the RSFSR. At the request of the illiterate Burkevič, E. Ziedin’š
has explained Art. 95 of the Criminal Code of the RSFSR.
Question: Where were you living and what were you doing during the German occupation of
the city of Valmiera from July 1941 to September 1944?
Answer: During the German occupation of the city of Valmiera. I worked for different
peasants in the vicinity of Valmiera and kept a low profile to avoid arrest.
Question: Report in detail what you know about German-fascist crimes?
Answer: About German-fascist crimes in the city of Valmiera, I can report that from the very
first day they entered, in July 1941, and throughout the whole time of occupation, they carried
out mass arrests and shootings of civilians and Red Army soldiers. Up to 3,000 persons were
shot in the city of Valmiera and its surroundings alone, including the whole Romani
population of the city and district, more than 150 people, and up to 1,000 people from the
Jewish population; the majority of the remaining victims of the exterminations were Latvians
and Russians, amongst them Soviet POWs.
In September 1942 I had to witness how over 150 Roma
were shot, more than 100 of whom
were locals. Overall, far more Roma* were shot here because some were brought here from
other cities and districts. The shooting in September took place in the woods behind the
municipal administration of Valmiera, where there are numerous large mass graves. I
observed the events from a distance of about 40 metres, from behind a clump of bushes. There
was a second case, when I saw the shooting of 30 Soviet POWs [prisoners of war], on 10 or
20 September 1942. They were shot one morning in the same woods.
I was not present at other shootings, but I frequently saw how inmates from the Valmiera
prison were marched off to execution ordriven on trucks, whereby the hands of the men were
tied behind their backs. The adults were shot while standing, while the children were grabbed
by the feet and their heads bashed against trees or they were beaten with the butts of firearms.
The clothing of those shot was loaded onto several wagons by the German bandits and taken
to the city. The best pieces were later sent to Germany. Those taking part in the shooting
received five marks and half a litre of vodka for each person shot dead.
My wife, Matilda, and my son Robert were shot on 6 April 1943 in a group of 7 persons in the
woods of Iršu Park, where there are also large graves.
Before their withdrawal, in the summer of 1944, the German occupiers exhumed corpses and
burned them on specially made pyres to get rid of any trace of their atrocities. Only the
corpses of those executed most recently were exhumed and burned.
The record of this questioning was read to me with a translation into Latvian and it accords
with what I said, which I confirm with the signature of citizen Ziedin’š, who signs on my
behalf.
Questioning by Captain Bundzis

SSR-eski Latvia
MANUŠENGO KOMESARIJATO VAŠ E ANDRUNE BUĆA

PHUČIMASKO PROTOKOLI

Avgo Marto 1945 berš, me sar autorizirimo dženo kotar o NKVD LSSR thaj kotar e ČGK [specijalno themeski komisija], Kapetano Bundzis I.M., phučlem sar mujalnes:

  1. Familijako anav: Burkevič
  2. Anav thaj dadesko anav: Avgust [August] Antonovič
  3. Bijamutno datum: 1881
  4. Bijamutno than: Rozums, Valmiera distrikto [Wolmar]
  5. Dživdipasko than: foro Valmiera, Udens-ulica Nr. 1, stano 10
  6. Nacionaliteto thaj themutnipe: Rrom*, USSR-esko themutnipe
  7. Partijako somdasno (nekanutno thaj adivesutno): naj nijekhe partijako dženo
  8. Edukacija (generalno džanibe): bidrabarutno
  9. Pasporto: dino kotar e Vilkene komunaki administracija [Wilkenhof] Valmierako distrikto, LSSR
  10. Profesija: povarkana bućari
  11. Socijalno avipe: agrokultura
  12. Socijalno situacija (bućaripe thaj barvalipa)
    a) Angleder i revolucija: bustanari, agrokultura
    b) Pala i revolucija: sar so si
  13. Familijake džene: čhavo Burkevič, Paulis Avgustovič, 1901 bijando, bešel ando foro Cesis [nemcikanes vi sar Wenden], bućari. Čhaj Simanis, Šarlota Avgustovna, 1918 bijandi, bešel pe rromesa ando foro Cesis, kerel buti ko foro. Čhaj Burkevič, Zuzanna Avgustovna, 1921 bijandi, bešel ando foro Valmiera, Stacia-ulica Nr. 59, povarkana bućarni ko agraro.
  14. Tala save krisipa si o mujalno: anglokrisaripe, phanglipe v.a. (kana, kotar savo Badani thaj soske):
    a) angla e Revolucija: naj
    b) pala e Revolucija: naj
  15. Save pursaka si tumen (manaj, diploma, jagalo m.a.) andar o sovjetikano vrama: naj
  16. Kategorije ande reservistengi Karta thaj kaj si registrovime: sebet e berša andar e Karta ikaldo.
  17. Bućarnipe ande Loli Armija (Loli Garda, Partizajenge Jekhina), kana thaj ke savi Funkcija: naj sas somdasno.
  18. Bućarnipe ande Parne vaj aver kontrarevolucijake Armije (kana, ke savi funkcija): naj sas somdasno.
  19. Somdasnipe ke bande, kriminalutne Organizacije thaj Uštipa: naj sas somdasno.
  20. Hramope vaš i themutni-politikani buti: —

Vakaripe dino kotar o mujalno Burkevič, Avgust Antonovič ko avgo Marto 1945 berš.

O mujalno si informirime vaš o birindipe te dijas xovavno mothoviba pala o RSFSR-esko Artiklo 95 kotar o Kriminalutno Kanuni. Sar so rodijas o analfabeto Burkevič Ziedinjiš, oleske sas vakardo so haćarelpe telal akava artiklo.

Phučipe: Kaj bešenas thaj so kerenas ki vrama kotar e nemcikani okupacija ko foro Valmiera kotar o Juli 1941 berš dži ko Septembri 1944 berš.

Mothovipe: Ki vrama telal i nemcikani okupacija ko foro Valmiera me kerdem buti ke gavutne manuša paša e Valmiera thaj garavavas ma te našav katar o phanglipe.

Phučipe: De amenge detalno reporto pe sa so džanes vaš e kerde nemcikane -fašistikane džungalimata.

Mothovipe: Vaš e nemcikane -fašistikane džungalimata ko foro Valmiera me šaj te phenav, katar o avgo dives ko Juli 1941 berš von avile marširindos andre, thaj trujal i sasti okupacijaki vrama kerde masivni phanglipa thaj mudaripa upral e themutne thaj pe Lole-armijake manuša. Dži ko 3,000 manuša sas mudarde ko foro Valmiera thaj lesko trujalipe, genindos maškar sa e Rromani foroski thaj avruni populacija, buteder kotar e 150 manuša, thaj dži ko 1,000 manuša sas džene kotar e Biboldengi populacija; buteder kotor avera mudarde jadžura si e Letoncura thaj Rusijake manuša, maškar olende si thaj e Sovjetenge maribaske phangle.
Ko Septembro 1942 berš me dikhlem sar buteder kotar e 150 Rroma
mudarde sas, kolendar buteder kotar e 100 džene sas thaneske manuša. Sar si, buteder Rroma* sas mudarde akate, aver sas andar aver forora thaj thana akate andine. O mudariba pecinde ko Septembro ko veš pala e komunako administracijako kher ki Valmiera, kote so si e masovni limorja. Me dikhlem so kerdilaspe, soske semas numa 40 metre dur, pala e kašta. O dujto mudaripe sas ko 10. vaj 20. Septembro 1942 berš kana dikhlem o mudaripe pe 30 Sovjetonge POWs [maribaske phangle manuša]. Von sas mudarde anglal o mezmeri ando veš.

Me na semas pe aver mudariba, numa butivar dikhlem e phanglen kotar o Valmierako phanglipe, sar phangle vastenca pe zeja, phirindos vaj si legarde vordonenca dži ko mudaribasko than. E phureder sas mudarde ačhindos pe punre, e čhavorra sas astarde punrendar thaj šerenca khuvde ko kašta, vaj jagaljenca čalavde. E mudarde manušenge patave sas čhuvde ko nekobor vagonora kotar e nemcikane banditorja thaj legarde ko foro. E majlačhe kotora sas dureder bičhalde ando Nemcikano Them. E manuša so kerde o mudaripe lije po pandž marke thaj dopaš litra votka vaš sako jekh mudardo.
Miri romni i Matilda thaj miro čhavo o Robert mudarde si po 6. Aprilo 1943 berš ki grupa kotar e 7 manuša ko Iršu parko, kote so but limorja si.
Angleder te džan peske, ko nilaj 1944 berš e Nemcikane okupatorja kerde ekshumacija e praxosarde manušenge, thaj phabarde olen ke kerdine vrašale, te guraven pe džungalimaske vurme. Numa e trupura kotar e palune mudarde ekshumirime si thaj phabarde.

O protokolo si mange drabardo rinćaripasa pe Latvijaki čhib thaj kodo si sa so phendem, dav signatura kotar o themutno Ziedin savo skrinisarel ko muro anav.

O phučibe kerdas o Kapetano Bundzis.

Credits

Rights held by: Avgust Antonovič Burkevič | Provided by: State Archive of the Russian Federation (Moscow/Russia) | Archived under: F. 7021 / Op. 93 / D. 102 / ll. 39-40

Playlist

Lesung des Selbstzeugnisses von Avgust Antonovič Burkevič
2.39 min
voi_00095
Lesung des Selbstzeugnisses von Avgust Antonovič Burkevič | Spoken word | Germany | 2018 | voi_00095
EN

Contextualisation

Eye witness of the mass murder of his own people
The district of Valmiera (Wolmar in German) is located in northern Latvia, around 100 kilometres northeast of Riga. Thanks to the solidarity shown by local peasants, the Latvian Rom Avgust Burkevič was able to survive the German occupation there but lost his wife and a child and was an involuntary witness of the mass murder committed against the rest of the Romani population. Other witness questionings by the Soviet investigators, which also included former Latvian auxiliary police accomplices, revealed that in 1942 at least two further mass executions of Roma – some 50 people in April and 15 people in October or November – took place. Valmiera is thus among those districts in occupied Latvia where the local Romani population was almost completely exterminated.

On the basis of Soviet evidence, at the end of the 1960s criminal investigations were launched in West Germany against former members of the commander’s unit of the security police stationed in Valmiera. Along with other National Socialist crimes of violence, the murders of Roma in the Valmiera area were investigated. At the beginning of the 1970s, the inquiries were closed, however, because of a lack of evidence against specific suspects.

Martin Holler (2017)

Playlist

Lesung des Selbstzeugnisses von Avgust Antonovič Burkevič
2.39 min
voi_00095
Lesung des Selbstzeugnisses von Avgust Antonovič Burkevič | Spoken word | Germany | 2018 | voi_00095
EN

Details

assigned title
»... an den Füßen gepackt und mit dem Kopf gegen Bäume ge
übersetzer Titel
»…Astarde kotar e punre olenge šere phagenas pe kašta «
übersetzer Titel
»The children were grabbed by the feet and their heads bashed against trees«
übersetzer Titel
‘… grabbed by the feet and their heads bashed against trees’
Production
March 1, 1945
Credits
Production Credits
Object Category
Material
Technique
Object Number
voi_00035

Archive Section

Associated Terms & People